De kristna friskolornas roll i samhället skiljer sig från de islamiska

Ronie Berggren om skillnaden mellan kristna och muslimska friskolor och Sverigedemokraternas förslag om förbud mot det sistnämnda.

——-

Sverigedemokraterna har i samband med sina nyss hållna landsdagar föreslagit ett förbud mot muslimska friskolor. Det är en linje som skiljer sig från andra förhållningssätt i debatten om religiösa skolor. 

Men innan den skillnaden redogörs följer först en kort friskolebakgrund, som behövs för att förstå dagens debatt om religiösa friskolor.

Friskolornas bakgrund

Friskolor blev aktuella efter 1992 års friskolereform. Dessförinnan var Sveriges skolor, med undantag för några historiska internatskolor och andra särskilda skolor, statliga och sedermera kommunala. 

Med friskolereformen öppnades dörren för flera olika former av religiösa skolor. Kristna församlingar, med Livets Ord i spetsen, drev tidigt på för att få starta kristna skolor. Men tanken på kristna friskolor var kontroversiell, i synnerhet i socialdemokraters ögon.

Ylva Johansson

En av de socialdemokrater som huvudsakligen stod i vägen var Ylva Johansson. Idag är hon i egenskap av EU-kommissionär en av de mäktigaste kvinnorna i Europa. På 1990-talet var hon emellertid skolminister i Ingvar Carlssons och Göran Perssons regeringar. 

I Livets Ords tidning Magazinet (som med tiden omstrukturerades och idag är tidningen Världen Idag) skriver Livets Ords grundare Ulf Ekman 1996, om Ylva Johanssons inställning till kristna friskolor, och det drev mot dessa som socialdemokraterna eldade på. 

Under det senaste året har tilltron till skolminister Ylva Johanssons objektivitet djupt skadats. Mer och mer framträder myndigheter och regering som fördomsfulla och ogina. Det som presenteras för allmänheten som objektiva undersökningar om och berättigad ”oro” över kristna skolor verkar i själva verket vara en klar strävan att underminera de kristna friskolorna. Det är ingen tvekan att man gör allt man kan för att stoppa så många som möjligt och hindra framväxten av nya kristna friskolor i möjligaste mån. 

I denna aktion mot de kristna friskolorna spelar många faktorer in. Press, radio och TV blir medregissörer i ett spel där det gäller för regeringen att snabbt måla upp de kristna friskolorna som undermåliga, fördomsfulla, snäva och inkompetenta. 

Verkligheten är helt annorlunda, men den får knappast komma till tals i radiointervjuer, i specialregisserade undersökningar och i skolministerns uttalanden om sin ”oro” för läget i de kristna skolorna. Om undersökningarna råkar bli positiva till fördel för de kristna friskolorna, ja, då hänvisar skolministern till att hon måste ta på allvar de brev hon fått, som berättar om den ”oro” människor har för hur elever egentligen mår i kristna friskolor. 

… En del brev kan kopplas antingen till grupper som FRI eller till aktivt agerande och negativt inställda socialdemokrater. … Ett intressant exempel på regisserade aktiviteter utgör det upprop som Upplands rektorer deltog i för ett tag sedan. En kurs hålls på Åland för dessa rektorer under hösten -95. Där uppmanar man rektorerna att skriva på ett upprop mot skolor som bedrivs av ”destruktiva sekter”. Att Livets Ords skola åsyftades framgick klart av ordalydelsen i uppropet. 

… Uppropet gör gällande att Upplands rektorer är ”allvarligt oroade över det inflytande som så kallade nyreligiösa rörelser, till exempel Livets Ord och Nytt Liv, skaffat sig över barn och ungdom”. Man kräver av skolverket en ”förnyad granskning av skolorna i dessa sekters regi”. Ett stort antal rektorer skriver på, 65 stycken. 

Både förespelet och efterspelet till detta upprop är intressant! Socialdemokraten Lena Hartwig, ordförande i skolstyrelsen i Uppsala, ledamot i kommunstyrelsen och skolansvarig, lär ha yttrat i en budgetdebatt i Uppsala kommunfullmäktige i november 1991 att hon ”hellre brinner i helvetet än ger en enda krona till Livets Ord”.

Hartwig är sambo med Owe Hjort. … Han ingick i Östhammarsgruppen av rektorer, som var mycket aktiv i att genomdriva uppropet på Åland. … Det behövs inte mycket för att se att här liknar det manipulation för att med alla medel stoppa kristna friskolor. Inte minst med tanke på att just Lena Hartwig använde uppropet som ett argument för att får Uppsala kommunstyrelse att säga nej till bidrag för Livets Ords kristna gymnasium.

… Men varför inte bara vara tyst och låta allt ha sin gilla gång? – Därför att det är en mänsklig rättighet att få ha kristna friskolor i Sverige! Därför att kristna skolor inte är ”sektskolor” och inte bör behandlas och utmålas på detta nedvärderande sätt. Därför att kristendomen (och inte socialismen) har en tusenårig historia som är både grundval och en starkt integrerad beståndsdel i det svenska samhället, vilket, inom parentes, islam inte är.”

Det var 1996 när kampen mot socialdemokratin för rätten till kristna friskolor gick som hetast. Sakta började kristna skolor etableras. 2002 släppte Livets Ord en skrift vid namn ”Utbildning – grunden för samhället”, där Ulf Ekman skriver:

Aldrig någonsin har striden stått så het om utbildning som i dag … Kampen som pågår runtomkring oss är mellan det totalt sekulära, eller kanske ska det kallas för det totalitärt sekulära samhällets grepp om alla individer utan undantag till skillnad från det fria demokratiska samhällets respekt för religionsfrihet och för individens rätt gentemot statsapparaten. 

Kampen är mellan bevarandet av 2000 år av kristen grund och inflytande i västerlandet och nyhedendomen, hedonismen, relativismen och statsreglerade ideologier vars målsättning är att konsekvent utradera de sista resterna av det kristna evangeliets inflytande i vårt land och i Europa.

Det är en mycket kort skrift, men budskapet är tydligt. Sverige bryter snabbt med kristendomen, och kristna miljöer kan värna att kristendomens idéer lever vidare. Det är viktigt, eftersom det är dessa idéer som bär upp västvärlden. 

År 2000 startades en kristen skola i min egen hemstad Örnsköldsvik. Jag var intresserad av den politiska debatten om skolan.

2005 skrev jag följande insändare (tror dock inte att den publicerades): 

De kristna friskolornas roll i samhället:

De senaste åren har, även i Örnsköldsvik, frågan om de kristna friskolornas vara eller icke- vara florerat till och från i den offentliga debatten. Frågorna har handlat om allt ifrån huruvida kvalitén på undervisningen uppfyller skolverkets krav, till hur lämpligt det är med en skola som bekänner sig till en kristen värdegrund. 

Skolornas kamp för sin rätt att existera har i Sverige pågått i ca tjugo år, och motsträvigheten från statligt håll har alltid varit påtaglig. Naturligtvis måste en skola – oavsett om den administreras av staten eller är fristående – hålla en viss standard. Men vad som i första hand gör att staten störs av kristna friskolor är emellertid inte att dessa skolor skulle hålla en lägre standard än de statliga skolorna. Det gör de nämligen inte visar Skolverkets egna rapporter. Det för vår socialdemokratiska regering mest störande i de kristna friskolorna är religionen. Statsminister Göran Persson uttryckte för ett år sedan att han ”aldrig gillat idén att man ska dela upp barnen utifrån vilken gud deras föräldrar tror på.”

Som om att det var det som de kristna friskolorna gjorde.

Socialism och religion har ytterst sällan harmoniserat och oftast har det sista betraktats som just det opium för folket som socialismens fadersgestalt Karl Marx ansåg att det var. Därför är det heller inte konstigt att en socialdemokratisk regering inte vill acceptera kristna friskolor då dessas blotta existens strider mot en av grundprinciperna i den socialistiska ideologin. 

Låt detta jämföras med den historiska synen i USA. År 1787 skrev de amerikanska författningsfäderna en lag som fastställde vilka kriterier nya delstater måste uppfylla för att godkännas i Förenta Staterna. Ett av kriterierna gjorde gällande att skolorna i varje delstat för alltid måste lära ut, inte bara kunskap, utan också religion och moral eftersom man ansåg detta vara nödvändigt för en god styrelse och mänsklighetens lycka. Och just detta, gör de kristna friskolorna.

I vårt mycket sekulariserade land kan måhända sådana tankar kännas väldigt främmande. I synnerhet när bilden av religion för många präglas av fanatiska människor som spränger sig själva i luften i mellanöstern, eller maktgalna och hjärntvättade sektmedlemmar i Knutby. 

Men religion är grundläggande något bra. Tio Guds bud lär människor att det finns högre ideal att leva efter än våra egna, oftast själviska impulser. Och kristen tro är en mycket god grund för den moral som på så många håll saknas i samhället, och som är så nödvändig för att skapa en trygg tillvaro. Därför bör kristna friskolor och friskolor i allmänhet vara något som staten välkomnar och inte på grund av en fördomsfull och föråldrad antiindividualistisk ideologi motarbetar.

För nu några år sedan hävdade Björn Rosengren att Norge – trots dess kristdemokratiske statsminister – var den sista Sovjetstaten. Frågan är bara om inte det land som styrts av Rosengrens egna socialdemokrater i mer än ett decennium, med dess förklädda religionsförföljelse i olika former, bättre skulle platsa som Europas sista Sovjetstat. 

Ronie Berggren 

Post Scriptum: Av frukten känner man träden

Så här 16 år senare så finns det goda utvärderingar över hur de religiösa friskolorna har fungerat. Låt mig kort redogöra för såväl de kristna som de muslimska skolorna utifrån mina egna studier eller iakttagelser.

De kristna skolorna

De kristna skolorna har överlag fungerat bra. Hösten 2017 rapporterade Skolverket att inga anmärkningar fanns på Livets Ords skolor (Ansgarskolorna). Så här skrev skolorna på sin hemsida:

Vi är nu glada och nöjda över att få meddela att alla skolenheter och fritidshemmen har gått igenom inspektionen utan anmärkning både på skolnivå och på huvudmannanivå! Skolinspektionen meddelar de att de inte funnit brister på områdena “undervisning och lärande”; “trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling”; samt “styrning och utveckling av verksamheten”. Vi tackar Skolinspektionen för ett gott och lärorikt samarbete.

Detta är bara ett av många exempel på när kristna skolor getts goda omdömen. Jag känner människor som gått i kristna skolor, människor som varit lärare i kristna skolor, och ingenstans finns de problem som socialdemokraterna oroade sig över, att finna.

De kristna miljöerna skapar trygghet, för dem som växer upp kristet kan miljön på de kristna grundskolorna ibland bli väl sluten, drogfrihet och sexuell avhållsamhet betonas, men det rör sig inte om sekter, inte om några tvång kring livet i allmänhet utan om skolan. Och den trygghet som erbjuds är en viktig kontrast till en allt otryggare kommunal skolmiljö.

Det är också viktigt att betona att skolorna inte är sekter, de är kristna skolor med en kristen värdegrund, öppen för alla som vill ha en sådan grund. Timoteus Lind som arbetar som rektor för den kristna Stefanskolan förklarade i en av mina Facebooktrådar hur den skolans verksamhet drivs:

[Eleverna] får följa det kristna året och fira alla våra högtider. De kan känna sig fria i vilken religion de än tillhör och riskerar inte att förlöjligas av lärare för sin tro. Judiska elever får en fristad från det växande hat de upplever. Skolan kan följa den värdegrund som läroplanen förordar. Det finns en oerhörd transparens i värdegrunden och ger både elever och föräldrar en trygghet. De slipper råka ut för de konflikter som idag finns i många utanförskapsområden mellan elever av olika tro. Flickorna kan ha kortärmat på sommaren utan kritik från elever eller lärare. De får gå i skolor som inte drivs av profit utan ett genuint intresse för elevernas bästa, inte börsvärdet. De får gå i statistiskt bättre skolor med en tusenårig historia. De slipper en del av den moderna skolans aktivism med saker som RFSU, genusstudier och annat ovetenskapligt experimenterande.

Det han beskriver är ingen sektliknande madrasaskola, med statisk inlärning och hjärntvätt. Utan en vanlig svensk skola, präglad av kristen värdegrund, trygg miljö och varm atmosfär, fri från den postmodernism som i stor utsträckning präglar det allmänna svenska skolväsendet.

Frukterna av dessa miljöer går att skåda på många håll. För några dagar sedan utsågs årets lärare i Västerbotten. Vinnaren blev SO-läraren Hans Grönlund på den kristna Hannaskolan i Umeå. Västerbottenskuriren VK intervjuade honom den 21 november där han talade helt öppen om kristendomsaspekten:

Du är lärare på Hannaskolan. Hur skulle du vilja beskriva ditt arbete?  

– Jag har jobbat på Hannaskolan i 20 år, en skola som har en kristen grundsyn och det har för mig varit mitt hjärtas glädje under alla dessa år. Jag är så tacksam att jag har fått chansen att möta alla dessa fantastiska människor (elever). Läraryrket är mycket komplext där man först och främst är pedagog, men med glimten i ögat, samt socialarbetare, kurator, psykolog, städare, vaktmästare, administratör, övertidsarbetare, vän och så vidare.

Hur kopplar du av?

– Jag umgås med familj och vänner. Jag läser en del, just nu böcker som belyser min tro på Gud. Kulturella inslag, som teater- och musikevenemang, kan förgylla tillvaron. Jag spelar gitarr och försöker komponera låtar. Promenader med frun ger vila och tid till samtal och reflektion. Kyrkan och människor i den bidrar också till avkoppling

2016 fick en bekant till mig som hade gått på den kristna friskolan här i Örnsköldsvik, besked om att han kommit in på ett av världens främsta universitet i USA: ”Hans resa går från Broskolan i Domsjö till Harvard i Boston”, skrev vår lokaltidning Allehanda när begav sig 2016.

En annan person som gick på Livets Ord specifika skola i Uppsala är idag partiledare, hon heter Ebba Busch. Expressen intervjuade henne om det 2018 med frågor som visserligen inte var fientliga som på 1990-talet (eller än mer på 1980-talet), när Livets Ords ledning grillades för varje stavelse om kristen utbildning, men likväl andades stor okunskap och aningslöshet om kristna miljöer. Ett utdrag från intervjun:

Du gick grundskolan i Livets ord och har sagt att du blev stark och ”uppmuntrades att tänka själv”. Samtidigt har Livets ords skolor fått kritik av Skolinspektionen för sin syn på auktoritet och lydnad. Om det var så bra, varför lämnande du? 

– Jag växte upp och det är ganska många som då fattar ett annat beslut. Jag har varit tydlig med att jag inte är en förespråkare för skolan men jag tar dem varken i försvar eller tukt och uppmaning. Jag vet att jag har klasskamrater som har helt andra erfarenheter, men det jag framför allt har värjt mig emot är att det i bland låter som att jag har uppfostrats i och vuxit upp på skolan. Jag har haft två föräldrar och de har påverkat mig betydligt mer än någon lärare.  

Ska det vara mer religiositet i skolan? 

– Nej, men det ska vara tillåtet med skolor som vilar på en mer konfessionell grund.  

Kan du tala i tungor?  

– Nej.  

Gjorde ni det på skolan? 

– Nej, jag tror inte det. Jag har varit öppen med att jag ber och att det betyder mycket för mig men jag tycker om att be så att jag förstår vad jag säger. 

Har du bett om bättre siffror i opinionen, eller vore det att häda?

 – Haha, det får du fråga en präst om. Nej, så uttryckligt har jag inte bett om det. Men om stöd och att få vara klok och uthållig är väl jättebra om man kan be om. 

Det gick alltså inte helt åt skogen för Ebba Busch heller, trots att hon gick på den skola som Ylva Johansson och hennes partikollegor gjorde allt för att förhindra från att startas upp. 

Idag är samhället annorlunda, men det bör kommas ihåg vilken total makt socialdemokraterna faktist hade i Sverige tills början av 2000-talet. Med förmågan att skapa stormar av drev och karaktärsmörda personer man ansett stå i dess väg. 

De muslimska skolorna

Det var lite om de kristna friskolorna. De muslimska friskolorna är av annat slag. Idag får de, i motsats till de kristna skolorna, ofta kritik från skolinspektionen. I samband med att en muslimsk friskola skulle startas upp i Gävle för ett decennium sedan, snappade jag upp denna skärmdump, där en man önskar värva kvinnliga lärare till skolan. Men eftersom män och kvinnor som inte är gifta inte får komma i kontakt, så understryker han att de inte kan skicka privata meddelanden till honom, de får i så fall be någon manlig anhörig göra det.

Om Livets Ord hade publicerat en anställningsannons ens en tiondel i likhet med den där, så skulle Ylva Johansson och hennes kollegor slagit ner med släggan. ”Oro” skulle bara vara förordet. Men de muslimska miljöerna undslapp det socialistiskt sekulära Sveriges kritiska granskningar.

Faktum var att i de muslimska friskolornas gryningsdagar, så fick de ett stöd från socialdemokraternas kristna gren Broderskapsrörelsen, numera Tro & Solidaritet, på ett sätt de kristna inte var i närheten av att få. Den svensk-egyptiske religionsvetaren Sameh Egyptson skriver i en text i Expressen 2017:

De här åren i början av 2000-talet var de muslimska friskolorna aktuella i samhällsdebatten. Det talades om en öppning för ”en europeisk Islam” som vågade historiskt omtolka och ifrågasätta texterna. Socialdemokraterna och dess kristna gren, Broderskapsrörelsen, nuvarande Tro & Solidaritet, hjälpte de muslimska friskolorna att få gynnsamma växtvillkor, genom sina kommunala och politiska kontakter.

Någon europeisk Islam har vi dock inte sett till. Läromässigt bekänner sig de som driver skolorna till ortodoxa muslimska principer och de modiga muslimska lärda i Egypten som försökt sig på omtolkningar och textkritik har på grundval av yttranden från Al-Azhar – den institution som de svenska skolorna knutit lärokontakter med – blivit dömda till långa fängelsestraff för påstådd ”hädelse”.

Han skriver också i texten om hur svenska muslimer sökte stöd hos de fundamentalistiska syskonen i Egypten:

År 2002 tog jag som religionsvetare initiativet till en konferens vid svenska institutet i Alexandria i Egypten. … Under konferensen gjorde vi ett studiebesök på Al-Azhar-universitet i Kairo, det viktigaste muslimska lärosätet. Till min förvåning tog en av deltagarna från Sverige, Mustafa Kharraki, verksam inom Islamiska Förbundet, upp frågan med Stora imamen vid Al-azhar om de kunde ge stipendier till lärare på muslimska skolor i Sverige så att de kunde ta efter de arabiska perspektiven och undervisningsmetoderna.  

Jag blev förtvivlad eftersom jag vid min egen skolgång i Egypten hade sett hur muslimska barn fick förvrängda kunskaper om kristna och andra trosuppfattningar och blev indoktrinerade i en förnedrande syn på kvinnor och otrogna.  Jag trodde att ansvariga för muslimska friskolor i Sverige skulle anpassa sig till svenska demokratiska synsätt. Jag blundade när jag på skolornas hemsidor tog del av dagliga citat från profetens yttrande enligt al-Bukhari som är en inspirationskälla för islamistiska våldbejakade extremister. Jag tänkte att det var ord riktade till elevernas föräldrar, inte att det skulle ses som rättesnören för skolornas interna arbete.

Med tiden insåg Sameh Egyptson att han måste försöka varna Sverige för vad som höll på att ske, och idag är han en känd röst i den kritiska debatten om svensk islamisering. I artikeln ”Så banade S väg för islamisternas skolor” i december 2020 skriver Sameh Egyptson hur Socialdemokraterna, som var kritiska till religiösa skolor, ändrade sig i förhållande till de specifikt muslimska skolorna redan på 1990-talet:

[1998] uttalade sig dåvarande statsminister Göran Persson negativt om friskolor till SvD, men verkligheten stämde inte med hans uttalande. I mitt forskningsmaterial finner jag nämligen att den socialdemokratiska sidoorganisationen Broderskapsrörelsen, samtidigt via sina politiska representanter, hjälpte till att etablera islamiska skolor.  I Arbetarrörelsens arkiv finner man ett exempel i samtalsnoteringar från ett lunchmöte den 26 augusti 1998, som skedde mellan Sveriges muslimska råd och Broderskapsrörelsens representanter. 

… Vid mötet närvarade Mahmoud Aldebe, dåvarande ordförande för Sveriges Muslimska Råd och Ahmed Ghanem, dåvarande ordförande för Islamiska förbundet i Sverige. Den förstnämnde är känd för att i ett öppet brev 2006 ha krävt särlagstiftning. Den sistnämnde var då anställd vid det socialdemokratiska högkvarteret på Sveavägen och i dag är han vd och imam vid Göteborgs moské.

Sveriges muslimska råd hotade att avsluta samarbetet med Socialdemokraterna om partiet fortsatte att vara kritiskt mot friskolor. I samtalsnoteringarna står det: ”SMR har blivit säkrare på vad man vill. Internt finns det relativt sett mer kritik mot samarbete med socialdemokratin än med kristna.” Broderskapsrörelsen redogör i samma samtalsnotering för hur viktigt Sveriges muslimska råds stöd är i valkampanjen och avgörande beslut för etableringen av Römosseskolan togs. I samtalsnoteringar står det: 

”Frågan om den muslimska skolan i Göteborg kommer upp. Efter diskussioner har Islamiska förbundet beslutat överta en skola, med stöd ifrån Skolverket. Kommunen fattar beslut om skolpeng den 23/9. Håkan Linnarsson, styrelseledamot i Broderskap är bland beslutfattarna och är kontaktad.”

… Skolinspektionen litar på det som skolledningarna för Islamiska skolor skriver i sina officiella rapporter till myndigheterna. I Sverige muslimska råds interna rapporter, oftast på arabiska, låter det dock helt annorlunda.

I en rapport från 2001 beskriver man islamiska skolor som räddningen från det svenska samhället, som utmålas som ”en rutten miljö” och ”Idag finner vi att det inte finns någon svensk tjej som vill vara oskuld, och det är viktigt bland kompisar att flickan ska vara sexuellt aktiv. Det noteras att abortfrekvensen bland svenska tjejer är mycket hög, och att detta har spridit sig till utländska tjejer som i hemlighet har sex, och sedan utför de hymenersättningar utan deras familjers vetskap med hjälp av svenska läkare och socialarbetare, av rädsla för deras familjers dödliga reaktion om de vet om det.”

… Det är dags att Socialdemokraterna erkänner sina misstag, stoppar sitt stöd till islamister och stänger de kommunalt finansierade islamiska skolorna. Det är Socialdemokraternas ansvar att ta itu med den björntjänst som de har gjort det svenska samhället. 

En annan som varnade var den socialdemokratiska muslimen Nalin Pekgul, som skrev i Göteborgsposten 2005:

En muslimsk fundamentalistisk rörelse som har stärkt sin ställning i Europa under de senaste två decennierna är wahhabisterna. De vill att alla muslimer skall leva som profeten Mohammed gjorde på 600-talet e Kr. Koranen får inte under några omständigheter tolkas utifrån hur samhället ser ut i dag.  … En sak står klart för oss som följer denna debatt, nämligen att de muslimska friskolorna utgör en viktig rekryteringsbas för wahhabisterna.

Av det skälet, argumenterade hon, var det av yttersta vikt att muslimer kände sig välkomna i de vanliga skolorna och att kristendomen inte hade någon särställning.

Det hon menade var att Sverige måste anpassa sig till islam, annars måste muslimer skapa egna miljöer, och de blir lätt inkörsportar till radikala samhällskrafter. 

Muslimska friskolor legitimerar sin existensrätt

Bashir Aman, rektor för muslimska Al-Azharskolan i Stockholm berättar i tidningen Läraren 2014 att skolan startades just för att han ansåg att svenska skolor krävde att muslimer skulle anpassa sig till det svenska:

— Vi startade vår skola för att valmöjlig­heten inte fanns i den svenska offentliga ­skolan. Där handlade det om EN etnicitet och EN religion. Den vita eleven var utgångspunkten och resten skulle anpassa sig. Den svenska skolan var sluten trots att man inte hade den självbilden, anser han.

— Nu finns exempelvis halalkött och man kan få ledigt vid särskilda högtider. Jag menar att vi varit en del av den förändringen av det svenska samhället.

Hur gick det då för Al Azharstiftelsen och dess skolor?

För allmänheten gick debatten om de religösa friskolorna, i synnerhet de muslimska, under radarn. Men den 4 april 2017 sände TV4:s Kalla Fakta ett program om just Al Azhar-skolan i Vällingby, om hur skolan har en egen skolbuss där flickorna alltid åker längst bak och pojkarna sitter där fram. 

 

Tiden därefter skulle alltmer framkomma om Al Azharstiftelsens skolor. 2020 gick det att läsa i journaliststudenttidningen Flempan:

Det har stormat ordentligt kring Al-azharstiftelsen det senaste året. Grundaren av stiftelsen lät föra ut omkring 10 miljoner kronor, skattepengar som skulle gått till skolverksamhet, från stiftelsen i syfte att starta en islamisk bank. Den 51-årige grundaren till stiftelsen dömdes den 17 oktober 2019 av Svea hovrätt till fängelse i fyra och ett halvt år för grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grov penningtvätt. Även tre andra styrelsemedlemmar dömdes till 10 månaders fängelse för bland annat grovt bokföringsbrott. Samtliga dömdes även till näringsförbud.

l-Azhars grundskolor har även fått skarp kritik för att ha bedrivit könssegregation på sina skolor. Bland annat rapporterades att skolan i Vällingby hade könsuppdelade gymnastiklektioner, och att de lät flickor använda skolbussens bakre dörr medan pojkarna fick kliva på i den främre.

Trots detta så har stiftelsen fått behålla sitt tillstånd att driva skola, och fortsätter att ansöka om bidrag – däribland från Huddinge kommun.

Huddinge kommun betalade ut mellan 59 731 och 98 627 kronor per elev till Al-Azharskolan under 2020, och kommer i veckan att ta ett beslut om att ge fortsatta bidrag till skolan under 2021. Beloppet varierar beroende på vilken årskurs eleven går i.

Men Al-Azharskolan var inte den enda. I oktober 2018 uppdagade Doku.nu att huvudmannen för Vetenskapsskolan i Göteborg varit en rekryterare för våldsbejakande islamism:

Den fristående Vetenskapsskolan i Göteborg har tidigare varit uppmärksammad i olika granskningar för kopplingar till islamism och anställda som uttryckt sympatier för IS. I våras skrev Dagens Nyheter att Säpo ska ha besökt skolan, men VD:n, huvudmannen och den tidigare rektorn Abdel Nasser El Nadi förnekade för tidningen att han själv hade några som helst extremistiska kopplingar eller sympatier för terrorgrupper.

… Men Doku kan idag avslцja att 53-årige Abdel Nasser El Nadi finns med bland de cirka trе tusen personer som enligt Säkerhetspolisen utgör den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige.

Debatten om muslimska friskolor väcks

TV4:s inslag väckte den debatt till liv som dessförinnan inte förts på bred nivå. 2018 var Socialdemokraterna tydliga med att det nu var dags att förbjuda religiösa friskolor. SVT:

Socialdemokraterna vill förbjuda religiösa friskolor som ett led i att bryta segregationen i samhället. Konfessionella skolor ska omvandlas till ”vanliga” lärosäten. – I svensk skola ska det vara lärare och pedagoger som styr, inte präster och imamer, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S). 

Partiet anser att skolan ska präglas av de värderingar och principer som finns i grundlagen, därför har de landat i att de religiösa friskolorna ska bort. Beslutet är ett led i arbetet med att bryta segregationen, som man hävdar är en av de stora samhällsutmaningarna.

Enligt Socialdemokraterna har den svenska skolan gått åt fel håll – segregationen och ojämlikheten ökar.

  – Vi har också sett en utveckling med religiösa friskolor som i flera fall har stått för ett religiöst förtryck, som har marknadsfört sig genom att erbjuda religiös uppfostran eller tävlan i vem som bäst kan recitera religiösa skrifter och som har marknadsfört sig utifrån affärsidén som gått ut på att öka segregationen i den svenska skolan, säger Ardalan Shekarabi.

Liberalernas dåvarande partiledare Jan Björklund gick ungefär samtidigt på samma linje och twittrade 2018:

”Dags att införa stopp för religiösa friskolor. Och ja, jag erkänner, i denna fråga har jag tänkt om. Extremismen breder ut sig i våra förorter.”

Det var en tweet med en länk till en text om den muslimska friskolan i Borås (Römosseskolan, som fortfarande diskuteras), en skola som anordnade korantävlingar där barn skulle lära sig att recitera Koranen (precis som i madrasa-skolorna i den stora tydligt indoktrinerings-inriktade islamiska världen). Skolan lärde också ut att kvinnor skulle klä sig ”enligt Guds önskan”. 

Sverigedemokraterna gör de nödvändiga distinktionerna

Såväl Socialdemokraterna som Liberalerna yttrade sig om de problem som specifikt påvisades i muslimska friskolor, men drev därefter kravet om att alla religiösa skolor skulle stängas. Socialdemokraterna såg sitt tillfälle att stänga den dörr till religiösa skolor som de insett att de aldrig borde ha öppnat. Liberalerna insåg att de kanske hade varit utopiskt naiva i sin allmänna syn på religion. 

Ingendera tog dock notis om de specifika skillnaderna. De kristna skolorna fungerade. De var inga sektskolor, utan skolor som värnade en trygg miljö baserad på Sveriges tusenåriga kristna traditioner. I denna värld var det den socialdemokratiska sekulära radikalismen som bröt med det historiskt svenska, inte deras egna verksamheter. 

De islamiska skolorna, fungerade emellertid inte. De var inkörsportar till islamism, de drev också undervisning på samma sätt som koranskolorna (madrasaskolorna) i den muslimska världen gör, med statisk koraninlärning, recitation, lagar som ska lydas snarare än idéer att utforska intellektuellt. Det som socialdemokraterna hätskt hade anklagat det kristna friskolorna för på 1990-talet, var anklagelser direkt tillämpbara på de muslimska skolorna. Detta ignorerades emellertid. 

De partier som försvarade friskolor, inklusive Kristdemokraterna, hänvisade till alla skolors frihet utifrån Europakonventionens skydd av föräldrars rätt att se till att barn undervisas utifrån deras egna övertygelser. 

Sverigedemokraterna gjorde dock den distinktion som i denna text förhoppningsvis framgått tydligt. Religiösa skolor skulle behandlas olika. I en intervju i Göteborgsposten i november 2021 förklarade Sverigedemokraternas skolpolitiske talesperson Richard Jomshof att han ville förbjuda muslimska friskolor, men ej judiska eller kristna:

Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof är utbildad lärare och har nyligen utsetts till partiets skolpolitiske talesperson.

I slutet av oktober lämnade han in ett förslag i riksdagen om att förbjuda muslimska friskolor.

Jomshof, som är ateist, ser dock inga problem när det kommer till exempelvis kristna eller judiska friskolor – då han inte tycker att det går att jämföra religionerna.

– Det är bara att titta på hur det ser ut i den muslimska världen. Hade den varit så bra som vissa hävdar hade den muslimska världen varit ett föredöme när det gäller demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och jämställdhet. Men det är precis tvärtom, säger han till Göteborgs-Posten.

På Sverigedemokraternas landsdagar i Karlstad 2021 blev partiet ännu tydligare. Svenska dagbladet skrev:

Partistyrelsen skriver i inriktningsprogrammet att man ska vidta åtgärder så att islamistiska friskolor inte ska verka i Sverige. På pressträffen säger Richard Jomshof att det SD vill är att förbjuda skolor med muslimsk inriktning överhuvudtaget – oavsett om de följer reglerna och vem som äger eller driver dem.

Hur ska det gå till i praktiken att enbart förbjuda skolor med muslimsk inriktning?

– Vi får driva frågan och driva igenom den. Vi menar att muslimska konfessionella skolor är segregerande till sin natur. De splittrar och isolerar, vilket försvårar segregation i stort. Vi menar att de här barnen måste få en chans att integreras i samhället. Då ska man inte gå i skolor som drivs av islamister. I skolor där man kanske får finansiering av islamistiska skurkstater. Eller i skolor där pojkar och flickor behandlas olika, säger Richard Jomshof.

Det här är en ny linje i svensk politik, och en linje med balans som förstår vilka skolor som värnar svenska värderingar.

De kristna friskolornas roll i samhället skiljer sig från de islamiska skolorna. Kristna skolor finns för att värna det historiskt svenska som radikal sekularism har brutit med, muslimska friskolor finns för att bygga parallellsamhällen där människor kan leva efter islamisk kvinnosyn och andra värderingar som inte synkroniserar med kristna svenska värderingar och liberal demokrati.

Den blågula, svenskanpassade islam som efterlystes för tjugo år sedan, som förespråkar svensk kvinnosyn, svensk syn på liberal demokrati, religionsfrihet och individualism, har fått samma tid på sig att visa resultat som de kristna skolorna har haft. De har inte lyckats. De muslimska skolorna har blivit kanaler för islamisering, ibland, som exemplen visar, av mycket destruktiv och även våldsbejakande natur.

En linje måste dras mot islamiseringen av de svenska skolmiljöerna. Något Sverigedemokraterna tillstår genom att driva en officiell politisk linje som vågar göra distinktioner med svensk värdegrund som utgångspunkt.

Ronie Berggren

You may also like

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.