Ronie

En månad innan det amerikanska presidentvalet den 3 november släppte Ronie Berggren boken ”Donald Trump – en synnerligen amerikansk president”. Här förklarar Berggren och Björn Norström varför Donald Trump också har varit en mycket framgångsrik president.

————

Gränsen mot Mexiko är säkrare

När Donald Trump kampanjade 2016 så var drogerna och våldet i de sydvästra delstaterna ett hett ämne. Trump kampanjade på att bygga en mur mot Mexiko. I dagsläget har en stor del av muren byggts. Om den byggs klart återstår att se. Oavsett så har gränsen blivit säkrare. Nu kommer inte längre de stora karavanerna med barn, som fallet var under Obama-åren.

Donald Trumps signalpolitk har också varit viktig för att minska den illegala invandringen till USA. Trump avslutade det kontroversiella så kallade “catch and release”, som betydde att illegala invandrare som ertappades omedelbart släpptes igen i förhoppning att de skulle infinna sig vid domstol för rättegång, vilket de i många fall naturligtvis aldrig gjorde. Trump har genom muren och åtgärder som Remain in Mexico-policyn, gjort gränsen säkrare. Något som republikaner pratat om i mer än tio års tid men aldrig fått till stånd.

USMCA – nytt handelsavtal

1994 godkändes frihandelsavtalet Nafta mellan USA, Mexiko och Kanada. Detta kritiserade Donald Trump upprepade gånger för att ha varit alltför missgynnsamt mot amerikanska arbetare. En kritik som under många år också framförts från amerikansk vänster.

2018 slöt Trump därför ett nytt avtal, USMCA (United States–Mexico–Canada Agreement), som ger amerikanska bönder större tillgång till kanadensisk marknad än Nafta gjorde. Kanada hade under Nafta tariffer på över 300 procent på vissa mjölkprodukter om volymen överskred en viss kvot som importerades från USA. USMCA värnar också amerikansk bil och stålindustri på ett tydligare sätt, samtidigt som miljö- och arbetsvillkor stärks i förhållande till det tidigare avtalet.

Avregleringar som gynnat ekonomin

När Donald Trump tillträdde i januari 2017, ärvde han otaliga regleringar av ekonomin som införts under Obama-administrationen. De i sin tur motiverade dessa på grund av den finanskris som utbröt med börskraschen hösten 2008 när Obama själv vann presidentskapet. Men regleringarna hämmade ekonomin, inte bara för banker och storföretag utan även för småföretag. Många småföretagare var frustrerade över att de spenderade för mycket tid med att fylla i byråkratiska blanketter i syfte att bevisa att de följde regleringar istället för att uträtta själva jobbet hos kunder.

Donald Trump avreglerade och sänkte skatter. Konsekvensen blev snabbt växande småföretag som vågade börja anställa igen. Rekordlåg arbetslöshet och stigande börsmarknader följde. Fram tills Coronakrisen våren 2020 så blomstrade den amerikanska ekonomin under Donald Trumps förvaltarskap.

Ekonomi och arbetsmarknad

Under Donald Trump har ekonomin varit den starkaste i mannaminne. Börsen slog nya rekord över 100 gånger, vilket är viktigt eftersom en enormt stor andel amerikaner är investerade i börsen för sitt pensionssparande under sina arbetsgivares 401K-program.

Arbetslösheten var även den lägsta i mannaminne. För kvinnor var arbetslösheten den lägsta på 70 år, endast överträffat av andra världskrigets efterkrigstid när det rådde brist på män och då kvinnor för första gången på allvar gick in på arbetsmarknaden för att fylla det massiva behovet på arbetskraft. För svarta och latinamerikaner var arbetslösheten den lägsta i historien under Trump.

Även under corona-pandemin har börsen och arbetsmarknaden vänt uppåt rejält. När USA till viss del stängdes ned i våras sjönk börsen och ekonomin drastiskt omedelbart och arbetslösheten ökade kraftigt. Under det tredje kvartalet ökade BNP med över 33%, den största ökningen sedan andra världskriget, och detta trots att USA till viss del fortfarande är nedstängt på grund av corona-pandemin. Även arbetslösheten som sköt i höjden i våras har nu sjunkit kraftigt med, och börsen som tappade närmare ⅓ av sitt värde är nu tillbaka där den var innan pandemin.

Gjort Högsta domstolen konservativ

Donald Trump har tillsatt tre domare i Högsta domstolen, vilket är oerhörd bedrift för en president. De tre konservativa domarna, Neil Gorsuch som tillsattes 2017, Brett Kavanaugh som tillsattes 2018 och Amy Coney Barrett som tillsattes 2020 gör nu att Högsta domstolen har en konservativa majoritet med 6 mot 3 av de nio domarna.

Domarna är inte politiker, men den konservativa profilen har fått Demokrater att frukta att Högsta domstolen ska upphäva den nationella rätten till aborter genom att avskaffa beslutet Roe v. Wade från 1973 och ge delstaterna makt över abortpolitiken. Demokraterna fruktar också att de konservativa domarna ska avskaffa Barack Obamas sjukvårdsreform, som ger en bred allmänhet amerikaner en tryggare sjukvård.

Republikaner och konservativa gläder sig för att Högsta domstolen med en konservativ majoritet kommer att stå upp för yttrandefrihet, rätten att bära vapen och andra djupt konstitutionellt förankrade rättigheter på ett bättre sätt än vad liberala domare skulle göra. Vad man än tycker om hur sammansättningen av HD ser ut så är det en bedrift. Därtill Har Donald Trump tillsatt hundratals konservativa domare i USA:s federala domstolar runtom i landet.

First Step Act – reform för fångar som gynnar svarta

Donald Trump har drivit konservativ politik, men en konservativ politik med många mjuka sidor. En sådan är hans fängelsereform First Step Act, med syfte att minska straffen för icke-våldsamma fångar som dömts till långa fängelsestraff och hjälpa dem med rehabilitering. Programmet godkändes med stöd från båda partier 2018 och har i synnerhet gynnat svarta som utgör en stor del av den amerikanska fängelsepopulationen.

USA energi-självförsörjande

USA har sedan tidigt 2000-tal haft ambitionen att bli energi-självförsörjande. Först under Donald Trump realiserades dock detta. 2019 producerade USA för första gången på 62 år mer energi än man konsumerade. Detta berodde på ökad oljeborrning och fracking, som Donald Trump öppnat upp för, i motsats till Obama-administrationen som påförde regleringar och stoppade Keystone X Pipeline under flera år.

Om man anser att bekämpning av fossila bränslen är vår tids viktigaste fråga kan man vara kritisk. Säkerhetspolitiskt har USA dock nått en milstolpe – man är inte längre livsnödvändigt knuten till de oljeproducerande länderna i Mellanöstern. Ej heller som Tyskland och länder i Europa bundna till rysk naturgas. Säkerhetspolitiskt ger oberoendet USA självständighet och självsäkerhet.

En visionär rymdpolitik

Under Obama-åren så fokuserade USA på inrikespolitik och på att bygga upp USA igen efter finanskrisen. Detta fick rymdpolitiken att lida och USA blev beroende av Ryssland för att kunna skicka astronauter till den internationella rymdstationen. Under Donald Trump har rymdpolitiken blomstrat, med nya visioner för NASA såväl som ett samarbete med USA:s unika privata rymdindustri med målet att USA ska bli den första nation att landsätta en människa på mars.

Trump har även skapat ett militärdepartement specifikt inriktat på rymden, Space Force.

Demokratin har stärkts

Valet 2020 hade det största antalet väljare någonsin och den högsta andelen väljare på 120 år. Tack vare Trump har fler amerikaner än någonsin deltagit i den viktigaste formen av demokrati, nämligen att rösta. Trump har fått människor som normalt inte röstar att faktiskt gå att rösta eftersom de för första gången känner att deras röst spelar roll. Under Donalds Trump har stödet bland svarta väljare för det republikanska partiet slagit rekord. Svarta väljare som länge per automatik röstat på Demokraterna har nu ökat till 18 procent för Republikanerna, från det normala fem till åtta procent. Donald Trump har alltså gjort om hela den demokratiska spelplanen där människor går man ur huset för att rösta och där många svarta helt ser Republikanerna som ett bättre alternativ än Demokraterna, inte minst eftersom de direkt gynnats under Trumps politik i samband med arbetsmarknaden och ekonomin.

Yttrandefriheten har värnats, identitetspolitiken motats undan

Trots att USA är yttrandefrihetens högborg så har denna konstitutionsgaranterade frihet tryckts undan inom universitetsmiljöer, inom akademin, inom journalistkårer och på många nivåer. Åsiktskorridorer som gjort att i synnerhet konservativa inte kunnat uttrycka sina åsikter utan risk för stigmatisering, mobbning och rent av våld. Även den sk. ”cancel culture” som vi tidigare endast sett i totalitära stater men som växt fram i vänsterliberala leden och inom Demokarterna i USA. Cancel culture är inget annat än ett sätt att inskränka yttrandefriheten.

Detta har Donald Trump konfronterat. Han har även dragit undan stöd till raskritiska studier, som ger sken av att ”uppdaga” systematisk rasism, men i själva verket är en omvänd rasism, något som tydligt belagts av forskarna James Lindsay och Helene Pluckrose, i deras färska bok ”Cynical Theories”. Räds man för konsekvenserna som dessa teorier kan få i ett samhälle, har Donald Trump varit en hjälte.

Säkrare och fredligare värld

Donald Trump ärvde en relativt konfliktfylld värld av Barack Obama, framförallt i Mellanöstern, vilket Sverige under 2015 fick erfara genom en stor massinvandring. Under Donald Trump har den globala säkerheten ökat och fredsavtal slutits. Islamiska staten som byggde sitt kalifat i Mellanöstern har utplånats geografiskt. Deras ledare al-Baghdadi dödades på Trumps order.

Hoten från IS som finns kvar, är isolerade celler som tyvärr arbetar inom Europas gränser, vilket leder till regelbundna terrordåd i Europeiska länder. Mellanöstern däremot har blivit säkrare och fredligare. Mellanösterns kristna har fått en beskyddare som sett deras situation på ett sätt som få andra gjort. Inte heller har USA på hemmaplan upplevt något storskaligt IS-relaterat terrordåd under Donald Trumps presidentskap.

Även Iran har neutraliserats. Under Obama var Iran ett växande hot i regionen. Obama slog an på en mjuk men icke-fungerande linje. Under Trump har det iranska hotet neutraliserats, tack vare att Trump drog sig ur Obamas avtal med Iran, som gav Iran både mod och resurser att fortsätta sina regionala aggressioner. Nu är arabvärlden enad tack vara att Donald Trump driver en enhetspolitik mot Iran, snarare än den splittring som Obama-administrationen lät bestå i förhoppning om att blidka Iran.

Innan Donald Trump kom till makten skrev Israel sitt senaste fredsavtal med ett muslimsk land, Jordanien 1994. Under Trump har Israel skrivit fredsavtal med Bahrain, Förenade Arabemiraten och Sudan. I förhållande till Israel har Donald Trump gjort den markering som behövde göras, men som ingen tidigare gjort: Förklarat för palestinierna att man fått nog. Att de största hindren för fred beror på dem, inte på Israel. Därtill har Donald Trump erkänt Jerusalem som Israels huvudstad och Golanhöjderna som en nödvändig del för Israels säkerhet. Utöver detta har Trump också medlat fram en normalisering mellan Kosovo och Serbien som ledde till att Kosovo tilldelade Trump ett av landets högsta priser, Frihetsordern.

I Asien har spänningen mellan USA och Nordkorea trappats ned avsevärt. Under Obama var spänningen hög och många oroades att ett krig på Koreahalvön inte var långt borta. Och även om konflikten inte är löst, trots Trumps historiska möten med Kim Jong-Un, så är det få som oroas över ett regelrätt krig.

Under Donald Trump har även relationen med Indien stärkts avsevärt. Tiden när relationen mellan USA och Indien var kall är som bortblåst. Nu står världens äldsta moderna demokrati sida vid sida med världens största demokrati.

Donald Trump har även insett en annan realitet i Asien: Världen måste utkämpa ett kallt krig mot Kina. Att tämja Kina med handel, som man trodde på 1990-talet, har inte fungerat. Ej heller har det fungerat att få Kina att vara transparent mot internationella institutioner, vilket Coronakrisen tydligt visat. Kina har inte heller låtit världens maningar stoppa militär expansion i regionen. Världen, och USA, måste ta ett helhetsgrepp mot Kina. Det har Donald Trump varit den förste att inse. Något som konkret visats inte bara genom en hårdare ton mot Kina utan också genom ett mycket öppnare och vänskapligare förhållande till Taiwan och starkt stöd för en militarisering av Japan.

Corona-krisen har hanterats effektivt från start

Donald Trump kritiseras ofta för sin hantering av Corona-krisen. Kanske miljoner smittade och 240 000 döda.

Men det går inte att säga att Trump inte agerat snabbt. Vid krisen stängde Trump redan i januari gränsen mot Kina. Trots WHO:s avrådan och demokratiska oppositionspolitiker som betraktade agerandet xenofobiskt. Några veckor senare stängde han gränsen mot Europa vid en tidpunkt när Europa knappt stängt gränsen mot Kina. Därefter samlade Trump företagsledare från hela landet och satte igång en storskalig produktion av ansiktsmasker och respiratorer. I april lanserade han Operation Warp Speed för 18 miljarder dollar, för att få företag att arbeta snabbt för att framställa ett vaccin. Pfizer, som nu verkar vara först, var inte en del av själva programmet, men mottog likväl 1,95 miljarder dollar för att om de lyckades framställa vaccin på storskalig nivå och leverera hundra miljoner doser inom USA. Detta har åstadkommits tack vare Donald Trump.

Demokraterna har klagat på Donald Trumps Corona-hantering. Men det var i demokratiska delstater, i synnerhet New York som smittan spreds först och snabbast. New York Citys demokratiske borgmästare Bill De Blasio sa på en presskonferens den 24 januari:

”It’s really important for New Yorkers to understand that based on what we know right now, it’s important to just go about your lives, continue living as you have.”

Den 2 februari sa han:

”We understand some things about this disease… what is clear is the only way you get it is with substantial contact with someone who already has it. You don’t get it from a surface. You don’t get it from very temporary contact, based on what we know now.”

Detta sades trots att CDC redan då hade varnat för kontaktytor. Men De Blasio körde på med sin inställning och sa den 11 mars på The Daily Show att New York-bor kunde leva sina liv i princip som vanligt.

Att New York City blev epicentret för Coronan är inte alls förvånande. Demokraterna i Kalifornien agerade mer eftertänksamt och inledde även ett gott samarbete med Trump-administrationen.

Demokraternas enda egna recept för att hantera Coronan har varit stenhårda lockdowns, på ett sätt som Republikanerna utifrån konstitutionella frihetsprinicper motsatt sig. När lockdowns i längden visade sig vara omöjligt så blev masker en obligatorisk sak, men när Black Lives Matter drog igång sina demonstrationer i april så tycktes det här med ansiktsmasker helt glömmas bort i demokratiska städer som exempelvis New York.

Demokraterna har vunnit narrativet om coronan, men den som utkämpade kampen var Donald Trump.

Har gett USA sitt självförtroende tillbaka

Allra sist har Donald Trump gett amerikaner självförtroende. En stolthet över att vara just amerikaner. De amerikaner som ältar att de skäms över att vara amerikaner under Donald Trump som president, skäms i grund och botten över att USA driver en amerikansk, snarare än en europeisk politik gentemot omvärlden. De vill, som alla demokrater alltid vill när republikaner styr, göra USA ”respekterat i omvärlden igen”. Med detta menar de i praktiken att de vill bli respekterade i Europa. Ett Europa som, även om man vill ge sken av att vara progressiva, sällan axlar ledarskapet om detta kostar för mycket.

Men USA blir respekterat i världen när USA står upp för amerikanska ideal. Det har Donald Trump gjort, och vän som fiende, i Mellanöstern och Asien har insett det. Där fungerar styrka, inte smicker. Det är därför Iran nu hålls på mattan och den övriga arabvärlden fogar sig.

I Donald Trump har världen fått se en ledare i de stora frågor som Europa i många avseenden ignorerar och som det oftast är USA som tvingas ta itu med. Europa fokuserar gärna på mjuka frågor, medan USA oftast är först med att varna för och konfrontera totalitära idéer, överstatlighet och anti-individualism. Detta har gjorts under Donald Trump, som med sitt instinktiva affärssinne har varit en mycket framgångsrik president.

Det kommer därför inte att bli enkelt för, vad som framstår som president-elect Joe Biden, att fylla sin företrädares skor.

Ronie Berggren
Björn Norström